Gemensam El med IMD.
Föreningen har ”Gemensam El med IMD” vilket innebär att varje bostadsrättshavare slipper de fasta avgifterna till nätägaren samt grundavgiften för elabonnemang hos elleverantören.
Detta betyder att den enda fasta nätavgiften mot Jämtkraft blir på föreningens abonnemang.

Föreningen har egna IMD-mätare (Individuell Mätning och Debitering) från Infometric för att kunna mäta förbrukningen individuellt för varje bostadsrätt. Ett eget mätsystem har så klart en kostnad, men den är en mycket lägre kostnad än att ha separata elabonnemang för varje bostadsrätt. Riksbyggen har idag ett stort avtal med Infometric.

IMD-mätarna är monterade på samma plats som de gamla mätarna och rapporterar förbrukningen för bostadsrätterna via elnätet till en insamlingscentral placerad i föreningens elcentral. Insamlingscentralen skickar sedan vidare mätvärdena via bredband till Infometric som i sin tur genererar rapporter som skickas till Riksbyggen. 
Förbrukningen av el för varje bostadsrätt debiteras på ”Hyres-/avgiftsavin” från Riksbyggen. Det är en tre månaders fördröjning för debiteringen av förbrukad el. 

Vid försäljning/överlåtelse av en bostadsrätt framgår tillträdesdatum vilket registreras centralt och därmed avslutas mätningen av el den dagen. Förbrukad el debiteras därefter den tidigare medlemmen.

Den fasta kostnaden är för mätning, redovisning och underhållskostnad. Den kostnaden är oberoende av bostadsrättens storlek därför redovisas denna som en separat kostnad på ”Hyres-/avgiftsavin” från Riksbyggen, tillsammans med bostadsrättens elförbrukning som också blir en separat kostnad på ”Hyres-/avgiftsavin” från Riksbyggen.
Läs mer om ”Avgifts/hyresavins olika delar – vad är månadsavgift och vad är serviceavgifter?”


Uppvärmning.
Uppvärmning är den enskilt största utgiften vår förening har när det gäller normala driftskostnader. Vi köper in fjärrvärme som värmer upp vattnet i våra element och kranar. Fjärrvärmen står för mer än en tredjedel av våra årliga driftskostnader.

Det positiva är att det är en rörlig kostnad som vi tillsammans kan påverka!

Förutom att vår gemensamma energiförbrukning kostar föreningen pengar, så påverkar den även vår miljö. Det är vår förhoppning och tro att alla boende i vår bostadsrättsförening har detta i åtanke och försöker se kopplingen mellan hur ens egen energianvändning direkt påverkar föreningens ekonomi och även ett större hållbarhetsperspektiv. Med enkla medel kan vi som boende bidra till minskad energianvändning och miljöpåverkan. Här följer några exempel:

  • Håll fönster och balkongdörrar till era lägenheter stängda under vinterhalvåret. Givetvis är det ok att vädra men fönster/balkongdörr ska inte stå öppna under en längre tid.
  • Håll entréporten till trapphus stängd. Detta är även en säkerhetsaspekt.
  • Håll fönster till tvättstugor stängda.


Vatten.
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och därför är det viktigt att använda det klokt.
Det går åt mycket energi för att rena och producera dricksvatten. Därför är det av hållbarhetsskäl alltid viktigt att inte slösa på vatten. Östersunds kommun satsar stora summor på ett nytt vattenverk (minst 1,7 miljarder i kostnad), vatten- och avloppsnät (VA-nät), med mera. I Östersund finns det över ett hundra mil ledningar för kran- och avloppsvatten. Varje år renoverar man cirka 4 – 5 kilometer av dessa ledningar. Östersunds kommun har redan höjt VA-taxorna kraftigt under en treårsperiod. Signalerna är att det kommer ytterligare höjningar

Utifrån detta vore det bra om vi som boende kunde med enkla medel bidra till minskad vattenanvändning och miljöpåverkan. Varje dygn använder vi i genomsnitt 140 liter vatten per person. Ungefär 10 liter av dessa går åt till mat och dryck.

Med ganska små insatser kan vi göra stor skillnad och minska förbrukningen. Här följer några ”spara-vatten-tips”:

  • Laga läckor. Laga droppande kranar, rinnande toaletter och läckande ledningar. En rinnande toalett läcker cirka 400 000 liter vatten på ett år! Ur en droppande vattenkran rinner det ut 15 000 liter vatten per år.
  • Duscha smart. Duscha istället för att bada. En dusch på 3 minuter motsvarar 36 liter. Byt till snålspolande duschmunstycke så halverar du mängden vatten som går åt. Ännu bättre blir det om du dessutom stänger av vattnet när du tvålar in dig.
  • Goda tandborstnings och rakningsvanor. Stäng kranen när du borstar tänderna eller rakar dig. Då sparar du upp till 6 liter vatten i minuten. Om en familj på fyra personer stänger av kranen medan de borstar sina tänder sparar de tillsammans 100 liter vatten på en dag.
  • Undvik att bada badkar. Det går åt cirka 150 – 200 liter för att fylla ett badkar. Det är mer än vad de flesta i Sverige använder per dygn. Ta en snabb dusch istället.
  • Diska effektivt. Undvik att diska under rinnande vatten. Diskar du under rinnande vatten gör du av med 120 liter på tio minuter.  Använd istället diskhon eller en balja. Har du diskmaskin, kör endast fulla diskmaskiner. Då sparar vi stora mängder vatten.
  • Fyll diskmaskiner och tvättmaskiner. Fyll disk- och tvättmaskiner innan du kör dem och använd kortprogram. Tvätta effektivt och kör endast fulla maskiner. Då sparar du storma mängder vatten.
  • Kyl dricksvatten i kylskåpet. Fyll en kanna med vatten och ställ den i kylskåpet. Då slipper du låta vattnet rinna tills det är kallt.


Avlopp.
Att spola är lätt. Bara kiss, bajs och toalettpapper hör hemma i toaletten. Ha en papperskorg i badrummet för tops, våtservetter, tamponger, hår och allt annat som inte ska spolas ner i toaletten.

Hushållspapper, näsdukar och våtservetter löses inte upp av vatten som toalettpapper gör. Att spola ner hushållspapper, våtservetter, matolja eller färg i avloppet – det är att fulspola. Bomullspinnar, våtservetter och trasor fastnar i kommunens pumpar och orsakar även stopp i avloppet.

Matolja och matfett ska inte hällas ut i vasken. När olja och smör är varmt flyter de. När dessa kalnar stelnar fettet i ledningarna och gör att det kan bli stopp i avloppet, till ert, föreningens och kommunens förtret. Stopp i avloppet är både tråkigt och kan kosta onödiga pengar. En av de största orsakerna till stopp i avloppet är fett som hälls ner i diskhon.

Torka ur stekpannan eller kastrullen med hushållspapper innan du diskar den. Pappret kan du slänga i matavfallspåsen. Små fettklickar och skvättar med matolja kan du också hälla i matavfallet.

Använd gärna en miljötratt för att samla upp större mängder av fett från matlagningen i en flaska. Det kan vara fett från stekpannan, frityrolja eller olja från fetaosten till exempel. När flaskan är full skruvar du av tratten och sätter tillbaka korken.

Lämna den fyllda flaskan på återvinningscentral i Odenskog eller lägg den i kärlet för restavfall till förbränning. Det fett som kommer till återvinningscentralerna kommer att återvinnas, fett som läggs i sopkärlet med restavfall blir till fjärrvärme.

Läkemedel, färg, olja och andra gifter följer med till reningsverket. Där förgiftas de mikroorganismer som hjälper till att rena avloppsvattnet, så att reningen blir ofullständig. Dessutom kan inte ett reningsverk ta hand om sådana gifter utan de följer med det renade vattnet ut i sjöar och vattendrag.

Apoteken tar emot överblivna eller för gamla mediciner, sprutor och kanyler. Dessa produkter får inte lämnas i sop-/ återvinningsrummet.

Kemikalier, färger, lösningsmedel, oljor och liknade produkter ska lämnas till kommunens återvinningscentral i Odenskogs industriområde, Krubbvägen 6.