För de flesta människor är träd, häckar, blommor och annan växtlighet ett självklart inslag i utemiljön. Det levande blir en viktig motvikt mot de döda tingen som hus, parkeringsplatser, lyktstolpar, skyltar med mera. I arbetet med att skapa ett vackrare, mer spännande, biologiskt rikare mångfald och trivsammare område har träd, buskar och annan växtlighet en mycket viktig roll. Träd och buskar renar luften, ger skugga, dämpar vind, minskar upplevelsen av buller och minskar värmeutstrålning. Bin pollinerar växter och vår hälsa ökar i naturen. Trots att ekosystemtjänsterna är grunden i vår välfärd är de däremot fortfarande osynliga i många beslut.

Vi har två välkomnade perennrabatter, en vid kvarterslokalen och en vid vår södra ingång i kvarteret. Ytterligare en perennrabatt finns mitt på gräsmattan söder om Östfjällvägen 21. Där finns även ”Storsjöodjuret”. Symbolen har kommit att nyttjas flitigt och har tagit gestalt i många olika format och material. Här är det ett Storsjöodjur i metall.

På väg mot busshållplatsen Arågränd finns en rabatt med luktärter. Där kan ni som medlemmar plocka dessa vackra snittblommor under sensommaren och hösten. Plockningen av blommorna är bra och stimulerar växten till att producera ännu fler blommor. Luktärt är en art i växtsläktet vialer i familjen ärtväxter, (Lathyrus odoratus). Den förekommer som vild i södra Italien och på Sicilien. En väldoftande svensk sommarfavorit som är ettårig och blommar länge, vilket ger ett färgsprakande och givet inslag.


I kvarteret finns det en hel del olika häckar som rönnspirea, måbär, häggmispel, tok och brudspirea.
Vidare har vi en häck med olika nyponarter, utanför Östfjällvägen 3. Vid ängen finns en häck med svarta vinbär, krusbär och aronia. I östra delen av lekparken mot Östfjällvägen 11 finns en häck med svarta -, röda – orange – och vita vinbär. Mot kvarterslokalen har vi en svartvinbärshäck. Nere vid perennrabatten vid vår södra ingång i kvarteret finns det rödvinbärsbuskar.

Eftersom vi har ett väldigt tunt matjordslager i kvarteret  vill vi behålla löven på våra gräsmattor därför har vi avvecklat städdag på våren och bortkrattning av löven. Efter ett par gräsklippningar är löven ett minne blott och humusen är förstärkt. Då kan mikrolivet i jorden, maskar o andra djur, dra ner bitarna i gräsmattan. De bryts ner, blir ny jord och vi har jordförbättrat och gödslat på samma gång.  Allt gräsklipp får vara kvar i gräsmattan av samma anledning.

Tyvärr har vi mycket bergkross och ett tunt matjordslager under en hel del av våra gräsmattor. Detta gör att jordens egen kapillärkraft inte fungerar. Därför blir våra gräsmattor snabbt uttorkade och bruna vid varmt väder och ringa nederbörd. Där kapillarkrafterna fungerar och då ger en optimal växtmiljö genom att absorbera och fördela fukt efter den egna jordens fukthållande kapacitet, där har vi fina gräsmattor.

Vi har låtit en del av vårt kvarter bli en vild och naturlik äng! Ängen ligger mitt i centrum, detta för att alla ska kunna ta del av denna. Ängen blommar under hela sommaren och ger en varierande och färgrik miljö. Många ängsväxter är på väg att bli ovanliga eller är rent av utrotningshotade. Anlagda naturmiljöer kan bli en räddning för en del av ängsväxterna. Många ängsblommor lockar till sig fjärilar, humlor och bin och ger föda och livsrum för ännu flera olika djurgrupper.

Ängsfröblandningarna består av ängsgräs och örter som normalt börjar blomma under andra året efter sådd. För att få blomning under första året har blomsteråkerfrö tillsatts, med de vackra ettåriga arterna blåklint, vallmo och klätt. Vi har köpt en Norrlandsblandning och en Humleblandning av Pratensis. Förutom egna fröodlingar har man också ett tiotal kontraktsodlare i olika delar av Sverige, bland annat i Umeå. Dessa odlar lokala provenienser av olika arter vilket är viktigt för en god etablering.

Läs mer på, https://pratensis.se/artiklar/


1981 – 1982 byggdes kvarteret Saffransbullen upp. Marken var tidigare skogsmark, det positiva var att man behöll en hel del stora träd i centrum av kvarteret samt skogsmarken med de stora träden mot både Östfjällvägen och Storfjällvägen. På skogsmarken finns även kvar blåbärs-, lingonris med mera.

Mycket tid och kraft läggs på att spara och sköta grova gamla träd men inte alla tänker på kommande trädgenerationer. Helst ska det finnas träd i olika åldrar i anslutning till de gamla träden. Därför har vi nu röjt kommande bestånd i ytterområdet mot vägarna vart tredje år. Vi vill skapa ett bra bestånd av träd i olika åldrar och arter. Vi har främst tall, gran, björk, rönn samt sälg där. Sälgen behövs insprängd i skogsmark och likväl i bostadsrättsområdet. Rent livsviktigt är dess pollen och nektar som ger energi för vårhungriga insekter, innan markens växter gått i blom. Då blir de småkrypssurrande sälgarna också samlingsplats för svultna flyttfåglar. Sälgen är en av 36 videarter i Sverige. Alla viden heter Salix på latin, men variationen i utseende och levnadssätt är stor. Sälgen är den ståtligaste av viden och finns i hela landet, utom på kalfjället. Den som närmar sig en blommande sälg, häpnar över det surrande och brummande som ljuder från grenverket. Hundratals humlor, bin och andra småkryp har hittat vårens första restaurang. Sälgen är först ut att blomma på våren, innan markens växter står i blom.

I och med att vi avverkat en del stora träd bland husen på grund av att dessa stod alldeles för nära fastigheterna har vi planterat nya träd under ett antal år. Det har planterats tre Ornäsbjörkar, tre näverhäggar, en skogslind, en lönn, ett äppelträd, en pelarrönn och trettio tall- och lövplantor.
I område mellan husen har vi sedan tidigare fyra stora tallar och några som är på tillväxt, ett par granar, tjugo björkar, tre rönnar, tre lönnar, en sälg, fem äppelträd och tio aplar.

Grönområden och ytor med genomsläppliga markmaterial har stor betydelse för att hantera både dagvatten och större vattenflöden vid skyfall och långvariga regn. Eftersom marken i städer och tätorter till stor del är hårdgjord kan den inte ta emot och infiltrera dagvatten. Att göra plats för vatten i den byggda miljön genom att satsa på förebyggande, ekosystembaserade åtgärder är ofta kostnadseffektivt i jämförelse med att satsa på tekniska lösningar. Sådana lösningar är ofta statiska och kräver kontinuerlig drift samt nya och kostsamma lösningar för varje tillkommande problem.

Stora träd och vegetation behövs. Träd och annan vegetation i staden gör ett viktigt jobb för att hantera regn, genom att ta upp och lagra vatten och genom att göra marken mer porös och mottaglig för infiltration av vatten. Studier visar att vid normala sommarregn rinner drygt 60 procent mindre regnvatten av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor. Från gräsklädda ytor rinner nästan inget regnvatten alls av. Detta eftersom träd, planteringsgropar och gräsytor i stället samlar upp, avdunstar och infiltrerar vatten.

Större träd har stor betydelse för att hantera vatten. Bladverket i kronan fångar upp regnvatten innan det når marken och genom den totala avdunstningen avdunstar trädet vatten som tagits upp av rötterna i marken. Ett stort träd kan fånga upp till 1000 liter regnvatten i bladverket och avdunsta 1000 liter vatten per dygn. Ett litet träd (stamomkrets 15 cm) har ca 10 kvm bladverk och endast en hundradel av det stora trädets kapacitet. Det kan bara fånga upp 10 liter vatten i bladverket och avdunsta 10 liter vatten per dygn. (Källa: Fransson, A-M, 2017) Illustration: Boverket

Träd gör att städernas invånare utsätts för mindre luftföroreningar. I en ny studie från Göteborgs universitet ser forskarna ett tydligt samband mellan mängden föroreningar i luften och föroreningar i trädens blad.